Stort publikintresse när museet Ett Hem återöppnade

Efter flera års väntan kunde museet Ett Hem äntligen välkomna besökare igen i maj förra året – en efterlängtad återöppning som möttes med stor entusiasm. Museiamanuens Maria Solin berättar om arbetet bakom kulisserna under stängningen och om det första normala verksamhetsåret sedan coronapandemin. 

– Det är så roligt att kunna välkomna besökare till museet igen. Vi har blivit positivt överraskade av den stora besökarmängden och de fina orden under hela året. Många verkar ha saknat museet, berättar Maria Solin. 

Maria Solin har varit museiamanuens vid museet Ett Hem sedan oktober 2021. Samma höst stängde museet på grund av rivningen av grannbyggnaden Gadolinia. Inför stängningen genomfördes ett omfattande arbete för att skydda museiföremålen från eventuella vibrationer från rivningsarbetet. 

– Vi följde konservatorernas rekommendationer och packade noggrant ner allt porslin, alla glasföremål och utvalda konstverk. Även kristallkronorna fick särskilda skydd då varje kristall varsamt kläddes in för att förhindra skador, berättar Solin.  

För att göra plats för de nedpackade föremålen flyttades 50 av museets stolar tillfälligt till ett lager. Det finns totalt över 100 stolar och fåtöljer i museet.  

Tid för digitalisering och konservering 

Under åren som museet var stängt utnyttjades tiden för ett omfattande digitaliserings- och katalogiseringsarbete samt konservering av föremål. 

– Vi möblerade om det Kingelinska rummet i museet för att inrätta en tillfällig fotostudio. Under nästan två års tid dokumenterades museets hela samling, ett imponerande arbete där Anna Linneus fotograferade 1 500 föremål, från de minsta silverprydnaderna till de största möblerna, berättar Solin.  

Numera är samlingen nästan komplett i samlingshanteringssystemet MuseumPlus, och stora delar av samlingen är tillgänglig för allmänheten i den nationella söktjänsten Finna. Där kan besökare exempelvis ta del av museets porslin- och konstsamling.  

Eftersom museet skulle vara stängt så länge möjliggjorde det även större konserveringsprojekt av samlingen. De japanska träsnitten rengjordes och samtliga verk på papper konditionsgranskades. 

– Bland de konserverade verken finns 14 akvareller av Hugo Backmansson, verk som Hélène Jacobsson lär ha varit speciellt förtjust i. De föreställer motiv från Backmanssons resor i Tunisien och från hans tid som bataljmålare i Manchuriet under det rysk-japanska kriget, säger Solin. 

Solin förklarar att konservatorer har olika specialområden, vilket innebär att det krävs experter med specifik kompetens för exempelvis verk på papper respektive textilier. 

– Gamla textilier kräver mycket omsorg och noggrant konserveringsarbete. Under stängningen konserverades största delen av museets 15 ryor. Textilkonservering är en tidskrävande process. Ibland är materialet så skört att en stödduk måste sys in för hand på baksidan. Dessutom innehåller gamla textilier ofta rester av insektsbekämpningsmedel, vilket är ofarligt så länge tyget är torrt men kräver särskild försiktighet vid rengöring, berättar Solin.

Ett urval av föremål från museet Ett Hems samling. Hela föremålssamlingen har fotograferats och de japanska träsnitten samt Hugo Backmanssons akvareller har konserverats. Bilder: Anna Linneus och Vesa Aaltonen.

Verksamhetsåret 2024 

Eftersom museet varit stängt sedan 2021 och året dessförinnan påverkades av coronapandemin var återöppningen i maj 2024 en efterlängtad händelse.  

Säsongen inleddes med ett speciellt samarbete med Biologiska museet i Åbo. På sin silverbröllopsdag 1902 donerade paret Jacobsson pengar till Åbo stad för att grunda ett biologiskt museum. Solin berättar att biologiska museet varit stängt för renovering och att museet Ett Hem ”lånade ut” Alfred och Hélène Jacobsson till öppningsfestligheterna.

Trots att mycket arbete gjorts bakom kulisserna medan museet var stängt är museihelheten oförändrad, så som det ska vara, men en utveckling som besökare har märkt av är den nya digitala guideboken. Guiden kan användas i telefonens webbläsare och innehållet finns på flera språk.  

– Vi har själva skrivit innehållet på svenska, finska och engelska, medan andra språk är AI-översatta. Jag var till en början skeptisk till AI-uppläsningen, men responsen har varit mycket positiv. Besökare har berömt både översättningarna och den behagliga uppläsarrösten, säger Solin. 

Pappersguiden finns fortfarande kvar för de som föredrar den. 

Besökarnas respons har varit fantastisk, med en kundnöjdhet på 9,6 av 10 enligt museets egna enkäter och 5 av 5 i museikortets app. 

– Att vi har lyckats öka besökarmängden samtidigt som kundnöjdheten förblir så här hög är väldigt roligt.  Vi hoppas kunna hålla samma nivå även i framtiden, säger Solin. 

Vad händer 2025? 

Museets helhet förblir intakt, men nya digitala projekt planeras för att visa upp fler föremål ur samlingen. 

– En del föremål är för sköra för att ställas ut, men kan ändå visas upp med hjälp av tekniska hjälpmedel. Vi funderar exempelvis på att 3D-fotografera Hélènes klänning som hon bar på deras guldbröllop, berättar Solin. 

Dessutom fortsätter digitaliserings- och katalogiseringsarbetet. Bland annat kommer 88 menyer från paret Jacobssons middagar att publiceras i Finna. De dagliga guidningarna, som infördes 2024, kommer att fortsätta. 

– Alfred och Hélène ville att deras hem och samling skulle vara tillgängliga för allmänheten, att deras arv skulle leva vidare i form av ett hemmuseum. Naturligtvis innebär stora besökarmängder i ett gammalt trähus fyllt med ömtåliga konstverk och föremål vissa risker, men vi gör vårt bästa för att ta hand om föremålen och hedra donatorernas minne. Paret Jacobsson hade en betydande inverkan på Åbos utveckling, och det känns meningsfullt att få förvalta deras arv och se till att det lever vidare, avslutar Solin.  

Text: Helena Nylund

Läs mer om museet Ett Hem på museets webbsida.
Läs mer om stiftelsens kulturbärande verksamhet 2024.