Text: Agneta Sjöblom | Bild: Niko Sieppi
Stiftelsen för Åbo Akademi fortsätter stöda toppforskning. De fyra nya spetsenheterna som utsetts för perioden 2024–2028 representerar förutom framåtblickande forskning även den stora bredden vid Åbo Akademi.
Stiftelsen för Åbo Akademi har understött spetsforskningsenheter vid Åbo Akademi sedan år 2006. Den femte omgången lanserades i januari 2023.
Den första ansökningsomgången resulterade i 30 ansökningar från akademins samtliga fakulteter. Efter en utvärdering av externa sakkunniga kallades tolv av de sökande vidare till en andra ansökningsomgång där de fyra nya enheterna 2024–2028 slutligen utsågs.
Stöd för asylprocessen
Evidensbaserad intervjuteknik har en lång bakgrund inom rättspsykologin. Kunde samma tekniker tillämpas för att skapa tillförlitlig information i asylärenden? Det hör till saker som spetsenheten Psych-AID, ledd av professor Jan Antfolk, ska forska i.
Projektet utreder hur evidensbaserade kriterier för en trovärdighetsbedömning kunde tas fram, detta som ett sätt att stöda asyltjänstemännen och minska risken för juridiskt felaktiga beslut.
– Till målsättningarna hör att ta fram rekommendationer som förutom bedömning av asylintervjuer också kan användas som vägledning vid eventuella domstolsbehandlingar, säger han.
Projektet utreder hur evidensbaserade kriterier för en trovärdighetsbedömning kunde tas fram, detta som ett sätt att stöda asyltjänstemännen och minska risken för juridiskt felaktiga beslut. Fokus kommer också att läggas på intervjutekniker då det gäller speciellt utsatta individer, såsom asylsökanden som tillhör sexuella minoriteter. Ett annat av spetsenhetens fokusområden handlar om att skapa ett online-program som ger asyltjänstemän runt om i Europa möjlighet att utveckla sin intervjuteknik.
Projektet är ambitiöst men jag upplever att vi har kompetensen och tack vare stödet från stiftelsen även resurserna för att nå målen.
Med en halv miljon asylsökande i året finns det inom EU ett stort behov av en effektiv praxis som samtidigt garanterar de asylsökandes rättigheter.
– Projektet är ambitiöst men jag upplever att vi har kompetensen och tack vare stödet från stiftelsen även resurserna för att nå målen, säger Jan Antfolk.
Metoden central för forskning om social exkludering
Ämnet religionsvetenskap vid Åbo Akademi har hållit sig väl framme spetsforskningssammanhang. I två tidigare projekt har forskare inom ämnet granskat religiositet utanför de kyrkliga sammanhangen och värderingar i globala och tvärkulturella perspektiv. Inom den nya spetsenheten RelEx sätts fokus på speciellt utsatta grupper i samhället: personer som sitter i fängelse, tillhör ursprungsbefolkningar eller etniska eller sexuella minoriteter. Hur ser värderingar och kopplingen till religiositet ut för personer som inte alltid är en etablerad del av samhället?
– Det kan till exempel handla om exkludering som sker med stöd av religiösa argument eller exkludering på grund av en persons religiositet, säger professor Marcus Moberg som tillsammans med dekan Peter Nynäs leder enheten.
Hur ser värderingar och kopplingen till religiositet ut för personer som inte alltid är en etablerad del av samhället?
Att få fram ny kunskap om social exkludering är viktigt, men enhetens egentliga tyngdpunkt ligger på forskningsmetoder och -metodologi. Under de tidigare spetsforskningsprojekten har man utvecklat nya arbetssätt och byggt upp starka kontaktnät. Utvecklingen av den nya Q-metoden, som visat sig framgångsrik, kommer att fortsätta.
– Att metoden står i centrum kan vara mycket viktigt för innovation inom forskning. Metodens kvalitet kan vara det som skiljer forskningen från andra vetenskapliga projekt, påpekar Nynäs.
Viktig havsforskning går vidare
Spetsenheten SOS: Center för hållbar havsvetenskap bygger på Åbo Akademis profileringsområde Havet, som lanserades år 2017 med stöd från Finlands Akademi. Förutom att samla den kunskap kring hav och marinvetenskap som finns vid Åbo Akademi ger den nya spetsenheten möjlighet till konkreta fallstudier. Man kan också ta in ny expertis för lösandet av problem specifikt relaterade till krisen orsakad av den minskande biologiska mångfalden.
Många av de teman spetsenheten kommer att ägna sig åt är länkade till det av FN utlysta årtiondet för havsforskning till stöd för hållbar utveckling 2021–2030.
– Visionen är att etablera nya tvärvetenskapliga och användarcentrerade modeller för att identifiera och analysera problemen samtidigt som vi söker olika lösningar som stöder hållbarhetsomställningen. Biodiversitetskrisen kommer att tacklas ur ett wicked problem-perspektiv. Med det avses ett lömskt problem där många olika intressenter behöver involveras för att tillsammans försöka hitta de bästa lösningarna, säger spetsenhetens ledare, biträdande professor Anna Törnroos-Remes.
Anna Törnroos-Remes
Som modellområde för forskningen tjänar Skärgårdshavet och Ålands hav. Många av de teman spetsenheten kommer att ägna sig åt är länkade till det av FN utlysta årtiondet för havsforskning till stöd för hållbar utveckling 2021–2030.
Förutom åtgärder för ett rent hav med rik biologisk mångfald kommer centrets studier bland annat att handla om hållbar matproduktion från havet och hur man med mångfalden i beaktande möjliggör kommersiell verksamhet och håller skärgården levande.
Till kamp mot allvarligt hälsohot
Världshälsoorganisationen WHO har klassat antimikrobiell resistens som ett stort hälsohot. Sjukdomar man trott var oskadliggjorda kan åter bli förödande på grund av att mikrober utvecklat resistens mot antibiotika. Att hitta nya lösningar brådskar och är vad spetsenheten MADNESS kommer att ägna sig åt.
– Eftersom det vid Åbo Akademi finns gedigen och etablerad expertis inom materialvetenskap och -teknik satsar vi på materialbaserade lösningar. Vi kommer att ägna oss åt att designa antimikrobiella läkemedel på nya sätt genom att packa in dem i material såsom nanopartiklar, som kan leverera läkemedel effektivt med målsättningen att övervinna resistensen, berättar enhetsledare Jessica Rosenholm, professor i farmaci.
Här kommer informationsteknologin med i bilden. Artificiell intelligens kommer att utnyttjas för att ta fram effektivare nanopartiklar och försnabba testningsprocessen.
Sjukdomar man trott var oskadliggjorda kan åter bli förödande på grund av att mikrober utvecklat resistens mot antibiotika. Att hitta nya lösningar brådskar och är vad spetsenheten MADNESS kommer att ägna sig åt.
Ett av syftena med stiftelsens satsning på interna spetsenheter är att stärka Åbo Akademis forskningsmiljö. MADNESS kan ses som ett konkret exempel på det.
– Utan finansieringen skulle forskare som är viktiga för forskningsenheten och för Åbo Akademi troligen behövt se sig om efter nya arbetsplatser när deras tidigare projektanställning tog slut. Nu har vi kunnat behålla dessa lovande forskare och erbjuda dem en karriär här, säger Rosenholm.
Åbo Akademis spetsforskningsenheter 2024–2028
Psych-AID: Psychology at the Frontiers: Asylum Interviewing and Decision-Making
Spetsenhetens ledare: Jan Antfolk, professor i tillämpad psykologi
Vice ledare: Julia Korkman, arbetslivsprofessor i rättspsykologi
RelEx: Religion and Social Exclusion: A Cross-Cultural Approach and New Methodology
Spetsenhetens ledare: dekan Peter Nynäs, professor i religionsvetenskap
Vice ledare: Marcus Moberg, professor i religionsvetenskap
MADNESS: Materials-Driven Solutions for Combatting Antimicrobial Resistance
Spetsenhetens ledare: Jessica Rosenholm, professor i farmaci
Vice ledare: Ivan Porres Paltor, professor i datateknik
SOS: Centre for Sustainable Ocean Science
Spetsenhetens ledare: Anna Törnroos-Remes, biträdande professor (tenure track), profileringsområdet Havet
Vice ledare: Nina Tynkkynen, professor i miljöstyrning och policy
Stiftelsen för Åbo Akademi finansierar enheterna med 1,5 miljoner euro per år.
Finansieringsomgången var den femte sedan satsningen inleddes år 2006. De fyra enheterna valdes bland totalt 30 ansökningar från akademins samtliga fakulteter.
Syftet med satsningen är att stärka forskningsmiljön vid Åbo Akademi, öka forskningens kvalitet och genomslag internationellt samt förbättra konkurrenskraften om extern finansiering.