Text: Veronica Aspelin-Forsell | Bild: Linda Svarfvar
Med understöd från Finlands Akademi började Conny Sjöqvist år 2019 bygga upp sin marinbiologiska forskning inom Åbo Akademis strategiska profil Havet. Senare har Stiftelsen för Åbo Akademi klivit in som finansiär för forskningen som fokuserar på mikroalgers potential att anpassa sig till ett förändrat klimat.
Forskningen som Conny Sjöqvist bedriver i laboratoriet i Åbo kunde kanske liknas vid tidsresor.
Hypotesen, som nu också bekräftats, är att äldre celler växer bättre i kallare vatten medan moderna mikroalger anpassat sig till klimatuppvärmningen och därmed frodas i varmare vatten. Forskningsresultaten är globalt unika och publicerades nyligen i den ansedda tidskriften Nature Climate Change.
– Efter sin blomning sjunker mikroalgerna till botten och kan ligga där i dvala i hundratals år. Geologiska metoder gör det möjligt för oss att datera lagren i sedimentprover och resa tillbaka i tiden. Genom att återuppliva celler som levde för 50 eller 150 år sedan och jämföra dem med mikroalger som lever i dag får vi förståelse för hur mikroalgerna anpassat sig bland annat till temperaturförändringen, berättar Sjöqvist.
Hypotesen, som nu också bekräftats, är att äldre celler växer bättre i kallare vatten medan moderna mikroalger anpassat sig till klimatuppvärmningen och därmed frodas i varmare vatten. Forskningsresultaten är globalt unika och publicerades nyligen i den ansedda tidskriften Nature Climate Change.
Av central betydelse för havets hälsa
Conny Sjöqvist är vid det här laget ett etablerat namn inom det egna forskningsområdet. År 2015 disputerade han vid Åbo Akademi med en avhandling om kiselalger. Det följde han upp med en postdoktoral vistelse vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, vilket gav honom möjlighet att fördjupa sina kunskaper i bioinformatik och DNA-sekvensering. Forskare har gjort stora framsteg på området, vilket också haft en betydande inverkan på algforskningen.
Mikroalger utgör grunden för hela den marina näringskedjan. Förändringar som sker hos mikroalger, både hos enskilda arter och i hela samhällen, har stor betydelse för hur resten av havet mår. Redan första gången jag tittade in i mikroskopet blev jag fascinerad av hur mycket liv det finns i en droppe vatten.
Sitt intresse för mikroalger förklarar Sjöqvist med deras centrala ekologiska betydelse.
– Mikroalger utgör grunden för hela den marina näringskedjan. Förändringar som sker hos mikroalger, både hos enskilda arter och i hela samhällen, har stor betydelse för hur resten av havet mår. Redan första gången jag tittade in i mikroskopet blev jag fascinerad av hur mycket liv det finns i en droppe vatten.
Med i meriterande miljöexpedition
Att det pågående forskningsprojektet blivit utvalt att ingå i den paneuropeiska miljöexpeditionen Traversing European Coastlines, TREC, kan ses som ytterligare en framgång. Expeditionen undersöker ekosystem längs de europeiska kustområdena och tar i samband med det sedimentprover som levereras till teamet i Åbolabbet.
Förutom att expeditionen ger nya kontakter bidrar medverkan till att göra forskningen vid Åbo Akademi mera känd. Med en organisation som EMBL kan man räkna med att forskningsresultateten får mycket synlighet och blir utgivna i vetenskapliga publikationer av hög klass, säger Sjöqvist.
TREC-projektet leds av European Molecular Biology Laboratory, EMBL, som är något av molekylärbiologins motsvarighet till NASA.
– Förutom att expeditionen ger nya kontakter bidrar medverkan till att göra forskningen vid Åbo Akademi mera känd. Med en organisation som EMBL kan man räkna med att forskningsresultateten får mycket synlighet och blir utgivna i vetenskapliga publikationer av hög klass, säger Sjöqvist.
Synlighet även via konsten
En annan kanal för synlighet, och ett sätt att öka allmänhetens medvetenhet om mikroalger och deras betydelse, är samarbetet med konst- och vetenskapskollektivet Fern Orchestra. Utgående från växter och mikroorganismer ägnar sig kollektivet åt att skapa olika typer av verk som lyfter fram förhållandet mellan människa, ljus och natur.
Ett exempel på arbeten där Sjöqvist medverkat är bioljuskonstverket Breath, som för ett antal år sedan väckte beundran på ljusfestivalen Lux i Helsingfors. Verkets utförande bygger på dinoflagellaten Alexandrium ostenfeldii, en mikroalg som producerar ljus då cellen utsätt för turbulens. Namnet Breath syftar på att mikroalgerna producerar ungefär hälften av allt syre vi behöver för att andas.
– Att jag skulle ägna mig åt konst var knappast något jag hade kunnat föreställa mig när jag inledde min forskarbana, men numera är det en integrerad del i mycket av det jag gör, säger Sjöqvist.
Kollektivets konstnärer håller sig uppdaterade om hans forskning och låter sig inspireras till nya verk.
– Algforskning är en mikroskopisk värld som kan vara ganska främmande för den som inte jobbar med mikroskopiska saker. Förutom att det är väldigt spännande att använda sig av konsten upplever jag det som ett bra och subtilt sätt att föra dialog. Kanske öppnar det en helt ny värld för någon.