Text : Helena Nylund | Bild: Oslo universitet
Donnerska institutets forskarpris 2023 tilldelades filosofie doktor Helena Schmidt vid Oslo universitet. Schmidts forskning beskrivs som ett viktigt och nyskapande arbete med självklar relevans för diakonin, men har också en större räckvidd som berör olika former av marginalisering i de nordiska samhällena.
Helena Schmidt belönas för boken Eating No-Bodies: The paradox of disembodied hospitality. Looking through the meal lens at diaconal hospitality and embodied citizenship in Oslo (Oslo universitet, 2022). Boken har lagts fram som en doktorsavhandling vid teologiska fakulteten vid Oslo universitet. I boken undersöker Schmidt hur mat och ätande kan fungera som en lins till en fördjupad förståelse av tillhörighet.
I studien har Schmidt utfört fältarbete bland fattiga, hemlösa och immigranter, både i ett soppkök och i den omkringliggande stadsdelen Grønland i Oslo. Schmidt har tidigare arbetserfarenhet både inom social- och hälsovårdsbranschen och vid en diakonal organisation där hon arbetade med människor som var utanför arbetslivet. Vid alla institutioner blev hon ständigt förvånad över hur stor betydelse måltiderna hade för besökarna.
Jag observerade många nyanser kring mat och ätande, hur folk förhöll sig till måltider och hur vissa inte tog emot maten de erbjöds. Snabbt ändrades min infallsvinkel från något jag var intresserad av till något jag kände mig tvungen att granska kritiskt.
– Initialt var mitt forskningsintresse främst gentemot måltider som erbjuds till personer som lever i olika former av marginalisering, bland annat irreguljära immigranter. Men efter att jag påbörjat mitt fältarbete blev jag medveten om mina positivt laddade förväntningar på måltidernas funktion i samband med tillhörighet, vilket var en dramatisk upptäckt för mig. Jag observerade många nyanser kring mat och ätande, hur folk förhöll sig till måltider och hur vissa inte tog emot maten de erbjöds. Snabbt ändrades min infallsvinkel från något jag var intresserad av till något jag kände mig tvungen att granska kritiskt, berättar Schmidt.
Att vandra med informanterna blir här en viktig del av en metod genom vilken informanternas livsvärldar kan öppna sig för forskaren.
Donnerska institutets styrelse konstaterar bland annat följande i sin prismotivering: ”Metodologiskt bottnar analysen i utgångspunkten att kunskap är situerad. Att vandra med informanterna blir här en viktig del av en metod genom vilken informanternas livsvärldar kan öppna sig för forskaren. Angreppsättet gör att Schmidt i sitt arbete kan visa hur begrepp och perspektiv hänger samman på ett meningsfullt sätt i de mikopraktiker som skapas kring matservering och ätande i soppkök”.
Berörande observationer i offentliga rum
Schmidt utförde den empiriska delen av studien i tre delar. Först gjorde hon fältarbete vid en diakonal organisation som deltagande observatör.
Emellanåt frågade jag mig själv varför jag fokuserar på något så trivialt som måltider, när människorna jag mötte levde i stor osäkerhet och fattigdom
– Under denna period var jag ofta djupt påverkad av de situationer jag observerade. Emellanåt frågade jag mig själv varför jag fokuserar på något så trivialt som måltider, när människorna jag mötte levde i stor osäkerhet och fattigdom, berättar Schmidt.
Andra delen av fältstudierna gick ut på att utföra gatuobservationer där Schmidt försökte bjuda in folk att äta tillsammans med henne. Varje dag i tre månader promenerade Schmidt samma väg genom staden. Hon kunde slå sig ner på en bänk eller på trottoaren för att observera människorna i stadsbilden, eller sätta sig bredvid någon som redan hade intagit en plats på gatan. Schmidt observerade konstellationerna mellan människor som skyndar sig fram i vardagen och de som sitter tysta med en kopp framför sig eller ligger ner på gatan.
– I efterhand så inser jag att min avsikt att äta tillsammans med människorna jag mötte var både naiv och problematisk, och förståeligt nog avvisades de flesta av mina försök. I stället ville de hellre följa med mig och köpa mat som de kunde laga själva någon annanstans. Detta öppnade dörren till nya förståelser av människors matvägar och tolkningar av matens betydelse för tillhörighet – på deras egna villkor, konstaterar Schmidt.
Helena Schmidt
När Schmidt analyserat sitt material beslöt hon följa upp med ytterligare en period av gatuobservationer. Totalt samlade hon in fältanteckningar under sju månader. Att vara observatör, speciellt i det offentliga rummet, kommer med en rad utmaningar och försätter forskaren i en utsatt position.
– Utan att kunna veta hur det upplevs för någon annan än mig själv tycker jag det var betydelsefullt att få ta del av vad det innebär att vistas utomhus under längre perioder. Man är beroende av tillgång till offentliga toaletter och säkra ställen att vila på samtidigt som man behöver vara beredd på många olika utmaningar, inte minst de som vädret för med sig. Jag hade ofta dåligt samvete över att jag när som helst kunde åka hem till en säker plats med alla tänkbara bekvämligheter, berättar Schmidt.
Den vidare analysen avslöjade också vilka komplexa resurser som krävs av människor som reser och arbetar på detta sätt, och berättar samtidigt en hel del om systemet för marginalisering som sker redan innan resan har börjat.
– Man talar ofta om att fattigdom är ett av symptomen på systematisk diskriminering och rasism, som bland annat utspelar sig genom begränsade livsmöjligheter och generaliserade förklaringar om olika människogrupper. Därmed utplånas deras heterogenitet samtidigt som deras utanförskap både upprätthålls och försvaras, konstaterar Schmidt.
Forskarpriset ger motivation att fortsätta arbetet
Schmidt är tacksam över priset och tankarna går till de som deltagit i studien.
Denna utmärkelse ger mig förnyad motivation att stanna kvar i den ovissheten och fortsätta mitt forskningsarbete.
– Jag är så tacksam, rörd och förvånad över att få det här priset! Mina tankar går först till alla människor jag har mött under mitt fältarbete och hur dokumentationen av deras närvaro i Oslo har lästs som grund för detta pris. Att tolka iakttagelser och vittnesmål om orättvisor har varit krävande och jag har alltid varit ambivalent till om jag lyckats förmedla det jag såg utan att tysta de människor jag mött. Denna utmärkelse ger mig förnyad motivation att stanna kvar i den ovissheten och fortsätta mitt forskningsarbete.
Schmidts nästa forskningsprojekt har arbetstiteln Performing citizenship through food and religion in Post-Brexit London. Det är en studie om hur kvinnor som identifierar sig som romer reser till London för att tillfälligt bland annat tigga på gatan och om hur de upplever hemlöshet. Vad innebär det för individer i detta sammanhang att skapa ett liv utöver att enbart överleva? Det finns ganska lite forskning med kvinnor i detta sammanhang, speciellt forskning som vidare anknyter till mat, måltider och hopp. Arbetsfrågan, som studien strävar efter att besvara, är “What does a counter-normative vocabulary of ethical-political performativity sound like through women’s voices of lived experience?” Projektet är tvärvetenskapligt förankrat i medborgarskapsstudier, feministisk teori och diakoni med ständig utveckling av måltidslinsen som metod.
Donnerska institutets forskarpris på 5 000 euro uppmärksammar framstående, nypublicerad religionsforskning vid ett nordiskt universitet. Det är avsett för ”forskare vars forskning inriktar sig på området religion i bred mening”. Priset har delats ut sedan 2010.