Framstående doktorsavhandlingar inom religions­forskning uppmärksammas årligen med ett pris av Donnerska institutet (DI). År 2025 var ett ovanligt år eftersom DI:s styrelse valde två pristagare istället för en.

Priset delades ut till Andrea Franchetto vid Stockholms universitet och Bjarke Stanley Nielsen vid Köpenhamns universitet, som vardera fick motta en prissumma på 3 000 euro. Pristagarna utses av DI:s styrelse och 2025 valdes undantagsvis två pristagare eftersom styrelsen ansåg att båda var väldigt starka kandidater.

Magiska böcker och en ny teori för studiet av rituell närvaro 

Andrea Franchetto belönades för avhandlingen Rituals of Perceptual Presence; Space, Material Culture, and Efficacy in Late-Medieval Learned Magic (Stockholms universitet 2024). I sin avhandling analyserar han medeltida magiska böcker för åkallande av andar, änglar och demoner och har utarbetat en ny teori ”rituals of perceptual presence” för studiet av magi och åkallande av övernaturliga väsen.

– Jag är djupt tacksam över att tilldelas priset. Mitt forsknings­bidrag till studiet av ritual­praktiker är tvåfaldigt. Det är å ena sidan ett teoretiskt bidrag till studiet av erfarenheter av gudomlig närvaro. Här föreslår jag en metod till studiet av gudomlig närvaro genom en rumslig och materiell analys av det rituella rummets estetik. Å andra sidan utgör avhandlingen en studie av medeltida magiska böcker för åkallande av andar, änglar och demoner.

Franchetto framhåller att upplevelser av gudars, andars och andra icke­mänskliga väsens närvaro förekommer i alla kulturer och tider, men att tidigare studier ofta har generaliserat bort kulturella särdrag.

– I min forskning förenar jag min bakgrund inom arkitektur och religions­historia. Jag utvecklar och breddar traditionella filologiska metoder inom studiet av magiska texter genom att analysera magins rumsliga, materiella och sensoriska dimensioner via ritual­rummets ikonografi.

I kommande forskning vill Franchetto undersöka hur förmoderna magiska källor används i praktiken i dag.

–Medeltida magiska handböcker beskrev hur andar, änglar och demoner förväntades manifestera sig, men vi saknar vittnes­mål om vad som faktiskt skedde i praktiken. Jag vill därför studera vilka erfarenheter av närvaro dessa ritual­tekniker kan ge upphov till i dag, genom fält­arbete med samtida utövare och med fokus på hur det osynliga görs perceptuellt.

Forskning om det teosofiska sam­fundet som en global aktör 

Bjarke Stanley Nielsens Global Awareness and the Theosophical Society 1875-1950: Conceptualising Universal Brotherhood and its Universal History (Köpenhamn 2024). I sin avhandling studerar han det Teosofiska samfundet, grundat 1875, från ett globalt perspektiv. Teosofi är en esoterisk livs­åskådning som söker gudomlig visdom och menar att olika religioner delar en gemensam andlig kärna.

Forskningen är en del av ett växande global­historiskt ramverk och bygger på empirisk forskning i arkiv­samlingar. Nielsen har studerat hur samfundet har rört sig bort från en euro­centrerad värld och uppfattat sig självt som en del av en global världsordning. Avhandlingen fyller en lucka i forskningen som traditionellt har betraktat Teosofiska samfundet som en framför allt esoterisk rörelse.

I avhandlingen placerar Nielsen in rörelsen i en bredare samhällelig, historisk och global kontext.

– Jag hoppas att min forskning kan upp­muntra till vidare studier som visar hur andliga strömningar, såsom Teosofiska samfundet, formades av globala historiska processer och var intellektuellt förankrade i de samhälls­debatter de ingick i, säger Nielsen

Han hoppas också att avhandlingen kan bidra till fortsatt diskussion om Teosofiska samfundet, samt till en bredare förståelse av hur spiritualitet och esoterism har präglats av globala historiska utvecklingar.

Teosofiska samfundet är ett idealiskt ämne för global­historisk forskning, eftersom begreppet globalt medvetande föddes samtidigt som sällskapet grundades. Mot bakgrund av empiriska data undersöker Nielsen i sin avhandling hur man inom Teosofiska Samfundet som organisation uttryckte sin medvetenhet om att vara en del av en global värld i utveckling.

Nielsen vill även i fortsättningen forska om teosofi.

– Sedan jag tog emot priset har jag undervisat i en kurs om kristendomens historia, samtidigt som jag har utvecklat ett nytt projekt om teosofi i en dansk kontext, studerad både lokalt och i relation till bredare internationella nätverk, säger Nielsen.

Under de kommande åren planerar Nielsen att fördjupa sig i studiet av de idéer och debatter som knöt lokala teosofer till transnationella intellektuella rörelser, med fokus på samspelet mellan lokala sammanhang och globala dimensioner.

DONNERSKA INSTITUTET

Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning är ett forskningsinstitut i anslutning till Stiftelsen för Åbo Akademi. Donnerska institutet grundades år 1959 tack vare en donation av makarna Uno och Olly Donner. Institutet verkar inom religionsforskningen i bred bemärkelse. Forskarpriset har delats ut sedan 2010.

Text: Anna-Stina Hägglund