En gåva för stärkt tillit

Då utvecklingen inom journalistik och samhällsdebatt går i överhastighet vill Stiftelsen för Åbo Akademi stärka kunskapen kring käll- och mediekritik, medieläskunnighet och desinformation. I samband med att Åbo Akademi i Vasa firade 50-årsjubileum 2024 valde stiftelsen att uppmärksamma ändamålet med en jubileumsgåva till medieutbildningen

Statskunskap med inriktning på medier och kommunikation är ett litet ämne, där det vartannat år fokuseras på teori och vartannat på det mer praktiska arbetet i branschen. Äldre lektor Klas Backholm koordinerar kurserna vid Åbo Akademis Vasaenhet. Under åren 2025–2028 förstärks utbildningen med externa gästföreläsare som är experter inom bland annat källkritik och medie- och informationskunnighet.

– Jubileumsgåvan betyder jättemycket för oss, säger Backholm.

– Vi kan både bredda och fördjupa våra existerande kurser på ett sätt vi inte tidigare haft möjlighet till. Vi spelar också in kursmaterial med föreläsarna och får bra kompletteringar till nästa års självstudier.

Gästföreläsarna har behandlat teman så som mediernas uppdrag i samhällskriser, journalistjobb i auktoritära länder, mediekritik och publicistiska beslut vid en skolskjutning.

Vid Åbo Akademi i Vasa, två kvinnliga studerande.
Moa Pöysti och Wilma Onnela.

Moa Pöysti och Wilma Onnela har gått medielinjen och vill bli journalister. Tillsammans med ett trettiotal andra studerande har de med nyfikenhet tagit del av de första gästföreläsningarna.

– Framför allt var det intressant att få en inblick i journalisten Kerstin Kronvalls jobb som Moskvakorrespondent. Tänk vilket tungt samhälleligt uppdrag! säger Pöysti.

"Vi
kan
både
bredda
och
fördjupa
våra
existerande
kurser
ett
sätt
vi inte
tidigare
haft
möjlighet
till."

Klas
Backholm

Studenterna menar att journalistens roll i dag allt mer handlar om att verifiera vad som är sant och motarbeta lögner, fake news och manipulerade bilder. De konstaterar att självutnämnda nyhetsförmedlare inte alltid inser ansvaret i vad de publicerar.

– Vi utbildade journalister når kanske inte lika många tittare och läsare som ”Tiktok-journalisternas” innehåll gör. Men det går att lita på att det som traditionella medier lyfter är fakta, menar Pöysti.

För Onnela var Trond Idås föreläsning om mediernas uppdrag i kris också en bekräftelse på utmaningen i arbetet.

– Vi har redan jobbat som inhoppare på Vasabladet där vi ibland skriver om till exempel olyckor. Det är viktigt att allt blir rätt, och kraven på att det ska ut snabbt är hårda. Vi lär oss också skriva sanningsenliga, vassa rubriker, berättar Onnela.

Framåt önskar Pöysti och Onnela mera kunskap i hur man ska koppla av och koppla bort. Journalister har ett stort ansvar i samhällskriser och behöver få verktyg att hantera det mentalt.

Förståelse för mediekritik 

En av gästföreläsarna 2025 var Kristoffer Holt, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Han pratade om polarisering, mediekritik och förtroende.

– Journalister gör sig till nyttiga idioter ibland, konstaterar Holt.

"Framtidens
journalister
behöver
förstå
mekanismerna
som
försvårar
samhällsdiskussionen."

Kristoffer
Holt

– Journalister ger utrymme åt Trump, Nordiska Motståndsrörelsen och andra fenomen där små gruppers eller personers agenda förstoras upp och skapar skräck. Journalisterna måste förstå polarisering och hur förtroende byggs – och reflektera över det, fortsätter han

Holt menar att mediekritiken kidnappats av politiska aktörer. Den mediekritiska diskussionen borde föras konstruktivt och sakligt kring mediernas bärande roll i det offentliga samtalet. Men den typen av diskussioner sker i dag främst inom akademin och i enskilda forum på nätet. I den offentliga, digitala världen bygger mediekritiken främst på misstro.

– Framtidens journalister behöver förstå mekanismerna som försvårar samhällsdiskussionen. I dag vinner påverkare över de klassiska redaktionerna. Nu tar vi AI-klivet – hur ser journalistiken ut om tio år? Var finns den mediekritiska diskussionen då?

Med upp till 50 000 euro per år under fyra års tid möjliggör Stiftelsens för Åbo Akademi jubileumsgåva att nya gästföreläsare öppnar upp för diskussion vid Åbo Akademi om det snabbt förändrade medielandskapet.

– Gåvan kom väldigt lämpligt. Vi lärare behöver fortbildning och studerande får via gästföreläsarna djupare kunskap inom sådant vi inte forskar i här. Dessutom är de flesta av föreläsningarna öppna för alla inom Åbo Akademi, konstaterar Backholm.

Text: Susanne Skata 
Bild: Susanne Skata, Wilma Snickars, Joakim Palmqvist och Åbo Akademis bildbank.